Arbetsmarknadsrapport 2014.

Vi på Arbetsförnedringen har läst Arbetsförmedlingens ”arbetsmarknadsrapport 2014” som släpptes den 5:e maj. Ni kan läsa den själva här http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter/Arbetsmarknadsrapport/5-5-2014-Arbetsmarknadsrapport-2014.html

Vi kommer här analysera AF genom sin egen rapport.

Tvång:

Såhär pratar arbetsförmedlingen om sig själva som tvångsinstans: ”Införts åtgärdstrappor (sanktioner)…” och ”…korrigera den arbetssökandes handlande.” Dessa är fina omskrivningar för hur arbetsförmedlingen fungerar. När människor inte söker vilka jobb som helst och inte flyttar till andra sidan landet för att börja jobba på Pressbyrån så straffas man alltså. Det visste vi redan såklart, men det är alltså tydligt att det är även så AF ser som en viktig del av sin egen verksamhet.

Saker blir snabbt väldigt intressanta i rapporten:

”Ett av Arbetsförmedlingens uppdrag är att säkerhetsställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. En viktig del i detta arbete är att säkerställa att de som får eller begär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen aktivt söker efter arbete. Det finns forskning som tyder på att regelbundna uppföljningar och kontroller av sökaktiviter bland de arbetssökande kan leda till kortare arbetslöshetstider. Av två brittiska studier framgår dock att högre krav på sökaktiviteter kan leda till att de arbetssökande avregistrerar sig och lämnar Arbetsförmedlingen snarare än att det leder till ökat utflöde till arbete. Det finns också en studie som pekar på att ökad kontroll av arbetssökande i början av arbetslöshetstiden inte ger någon effekt alls på tiden i arbetslöshet. Det finns även studier som har tittat på betydelsen av sanktioner i samband med icke önskade beteenden. Om arbetssökande till exempel uteblir från möten eller söker färre jobb än överenskommet kan det leda till en åtgärd från arbetslöshetskassan i syfte att tillförsäkra att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen följs. De studier som har tittat på detta har generellt hittat positiva samband mellan sanktionsnivåer och utflödet till arbete.”

Med andra ord, det finns studier som visar på helt olika data angående hur ”sanktioner” fungerar på arbetssökande. Det innebär att man inte kan sluta sig till att det är på något sätt positivt, inte heller för de mål som arbetsförmedlingen ställt för sig själva. Det fortsätter såhär:

”Effekternas storlek tenderar dock att variera kraftigt med vilket land och vilken
sanktionsform som har studerats. En varning om att ett visst agerande (eller
underlåtenhet att till exempel söka arbete) kan komma att leda till sanktioner kan dock
vara tillräckligt och ge upphov till ett ökat ett utflöde till arbete. Å andra sidan kan
sanktioner även leda till att arbetssökande för att undvika att drabbas av dessa tar arbeten av sämre kvalité till exempel arbeten med sämre lön, sämre anställningsform eller kortare varaktighet.” (vår kursivering) Här ser vi alltså det vi kommer diskutera mer nedan. Hoten leder till att människor tar sämre jobb. Vad händer då på arbetsmarknaden? Jo, konkurrensen mellan olika människor blir skarpare och lönerna sjunker då fler människor söker samma jobb. Oavsett vad de är utbildade till.

Ӏven om det huvudsakliga syftet med anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program
inte är att kontrollera arbetsviljan hos de arbetssökande, kan anvisningar indirekt leda till
att arbetsviljan prövas, i alla fall när det gäller program som kräver daglig närvaro.
Anvisningar kan påverka sökaktiviteten om individen uppfattar dessa som något negativt
och försöker undvika programmet genom att söka jobb mer intensivt innan programmet
börjar. Å andra sidan kan anvisningar även leda till den motsatta effekten, det vill säga
att de arbetssökande ser fram emot och vill delta i programmet och därför söker efter
arbete i mindre utsträckning.” Alltså, återigen så finns det inga klara orsakssamband. Det enda som är tydliga är att människor ”som uppfattar dessa som något negativt” försöker undvika dessa.

” För att kontrollera om de arbetssökande är sanningsenliga i sin redovisning av sökta anvisade arbeten har Arbetsförmedlingen sedan september 2009 genomfört stickprovskontroller hos arbetsgivare. Kvalitetskontrollerna kompletterar de arbetssökandes redovisningar och är ett led i den ordinarie uppföljningen av anvisningarna. Stickprovskontrollerna har visat att cirka sju procent av dem som rapporterat till Arbetsförmedlingen att de har sökt det anvisade arbetet, inte har gjort det enligt arbetsgivarnas uppgifter. Under 2013 genomfördes totalt 947 kontroller vilka
visar att cirka åtta procent av de arbetssökande inte sökt det arbete som de uppgivit enligt
arbetsgivarna.” Arbetsförmedlingen har infört fler kontroller sedan 2009. Trots det vi läst ovan; att det inte finns några bevis för att deras verksamhet leder till någonting positivt. Vi ser alltså ett system som i grunden inte fungerar och som samtidigt inför fler kontroller. Det kan vara värt att notera att om man tänker rapportera in arbeten man inte sökt bör man undvika att säga att man mailat. Det är svårare att kontrollera om ett fysiskt brev eller telefonsamtal har kommit fram än om man har skickat ett mail.

De arbetslösa

Under 2013 var 705 000 personer inskrivna på arbetsförmedlingen. Det är 70% av alla arbetslösa på AF enligt SCB. 70% av alla människor får jobb på andra sätt än genom arbetsförmedlingen. Framförallt är det genom personliga kontakter som man får arbete. Men det är tydligt att de allra inte får ut någonting av Arbetsförmedlingen över huvud taget.

Arbetsförmedlingen pratar i rapporten om ”utsatta grupper.” Bland dessa räknas personer som är 55-60, de som är utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och de som saknar gymnasieutbildning. Dessa har speciellt svårt att ta få jobb. Det är dock mycket oklart hur bra AF lyckas med att hjälpa någon av dessa grupper. Om vi tar gruppen ”utomeuropeiskt födda” som exempel så säger arbetsförmedlingen såhär:

”Diskriminering har ingen plats i de grundläggande sökteoretiska modellerna” Arbetsförmedlingen utvecklar dock resonemanget och diskuterar studier som entydigt visar på diskriminering på svensk arbetsmarknad. Men AF:s nyliberala syn på ekonomi (mer om detta nedan) gör att de har svårt att få ihop sina ekonomiska resonemang med verkligheten. Det passar inte in i modellen. Studierna visar som sagt på diskriminering mot utomeuropeiskt födda, alltså rasism på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens lösning på detta är att ”gå i god” för arbetssökande. Man antar att det enda som saknas för någon som anställer är fullständig information om en persons kompetens. Men det är inte det som är problemet egentligen. Rasism är en struktur som genomgår hela arbetsmarknaden och hela samhället där det är tydligt att utomeuropeiskt födda, för att tala med Arbetsförmedlingens ord, har sämre löner och sämre jobb än andra.

Vidare säger rapporten att det inte finns någon klar data på om jobbgarantin för ungdomar hjälp över huvud taget. Det är en annan grupp som ofta talas om när man pratar om arbetslösa. Återigen har alltså Arbetsförmedlingen helt misslyckats. Det är mycket viktigt att inse att Arbetsförmedlingen, som de också säger i rapporten, får sina order från politikerna. Det är de som är de högst ansvariga för vansinnet vi ser idag.

Arbetsförmedlingens kanske största förändring som vi arbetslösa märker av är digitaliseringen av arbetssökandet. Genom att rapportera in arbetssökandet genom Arbetsförmedlingens webbplats kan AF kontrollera folk bättre. Det är helt enkelt lättare att följa hur någon beter sig över tid och då hota och införa ”sanktionstrappor” om man har det digitalt än om man har massvis av papper.

Profit

I rapporten beskrivs hur arbetsförmedlingen skapar vinst (alltså profit) åt företagen. Arbetsförmedlingen säger att det råder ”strukturella obalanser” i olika branscher när det är överskott eller underskott på arbetskraft i branschen. Det må vara positivt för vissa att undvika att utbilda sig till branscher där det är överskott, alltså inte tillräckligt många jobb för hur många som söker dessa. Men när vi diskuterar underskottet så är det tydligt att Arbetsförmedlingen fungerar som ett sätt för staten att se till att lönenivåerna hålls nere. Såhär säger de:

”Ett sätt att motverka alltför höga (vår kursivering) löneökningar är att se till att de de arbetssökandes kompetens motsvarar arbetsgivarnas kompetenskrav och på så sätt öka det effektiva arbetskraftsutbudet. När utbudet av arbetskraft ökar minskar reservationslönen och arbetsgivarnas rekryteringskostnader. Arbetsförmedlingen kan också påverka arbetskraftsdeltagandet genom att erbjuda arbetslösa det stöd som krävs för att individen ska stanna i arbetskraften.”

Vad är då allt för höga löneökningar? Arbetsförmedlingen använder sig av en ekonomisk teori som säger att när arbetarna får för höga löner så höjs inflationen och pengarnas värde minskas. Sedan inträder allmänt kaos. Men vi har tidigare levt, som på 70-talet, i samhällen då det inte alls var totalt kaos bara för att människor fick högre lön. Det är denna ekonomiska teori, ibland kallad för nyliberalism, som gör att politikerna för en politik för att ha arbetslöshet för att undvika inflation. Det det innebär i praktiken är att vi går arbetslösa. De som har arbeten får lägre lön och sämre trygghet då de inte snabbt kan gå till ett nytt jobb. Arbetsförmedlingen är alltså en instans som ser till att det blir sämre för oss och bättre för de som äger företag.

Förutom denna övergripande politik så skapar arbetsförmedlingen vinst åt företag även på andra sätt. Nu är jobbcoachprogrammet slut efter att AF:s budget havererade (och eftersom detta var ett mycket opopulärt program som orsakat stora problem). Men genom så kallade ”kompletterande aktörer” som den arbetssökande ska välja som på en marknad förflyttas skattepengar till privata företag. Genom bidrag till företagen för att nyanställa så tänker man sig att man ska få fler anställda. Arbetsförmedlingen låtsas på detta sätt som att de dels förmedlar jobb och att det finns arbeten att söka. Den låtsas alltså inte om att den är en del av den nyliberala ekonomiska modell som vi beskrivit ovan. Istället så låtsas man som att ett företag kommer att anställa en viss person bara det får ett bidrag. Det som händer i många fall är att företagen väntar på att arbetsförmedlingen ska ge praktikplatser de inte behöver betala för själva, eller så låter de människor gå ett par månader på en provanställning innan anställningen avslutas och en ny person de får bidrag för anställs istället. Så fortsätter det, om och om igen. Är det rimligt att vi lever i ett bidragssamhälle där staten hjälper företagen som, i teorin de själva omhuldar, ska konkurrera på en fri marknad?

Sammanfattning

Arbetsförmedlingen skriver alltså det vi sagt hela tiden. Att Arbetsförmedlingen inte ger jobb och inte skapar jobb. Att den använder sig av hot och utpressning mot människor. Att dessa hot gör så att människor tvingas ta vilket jobb som helst och därmed sänker löner och förstör tryggheten på jobb. Arbetsförmedlingen är direkt delaktiga i att skapa profit åt privata företag genom skattemedel.

Arbetsförmedlingen och rasismen

GP har nu tagit del av flera inspelningar som visar hur läraren under stora delar av lektionen pratar om allt annat än bussförarteori. Klassen, med mestadels invandrade deltagare, får höra honom argumentera mot invandring, invandrare och moskéer.

Refki Ali spelade upp inspelningarna för en handläggare vid arbetsförmedlingen.
Först verkade det som att de tog frågan på allvar och gruppen fick en ny lärare.

Det var i oktober. Men under våren var läraren tillbaka och har fortsatt utbilda bussförare på arbetsförmedlingens uppdrag

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2341522-rasism-pa-forarutbildning

Arbetsförmedlingen ljög om arbetslöshetssiffror

Den här artikeln kom idag:

ARLÖV. Arbetsförmedlingen i Arlöv har fuskat med sina arbetslöshetssiffror i flera år.

De arbetslösa fick i statistiken arbete för att resultaten skulle se bättre ut. Det berättar nu flera arbetsförmedlare, rapporterar SVT Sydnytt.
Fusket ska ha varit känt ända upp till tillförordnade generaldirektören, och det systematiska fusket ska ha pågått i nästan tio år. Flera anställda berättar anonymt om hur de känt press på att vända arbetslöshetstrenden.
- Det är för att statistiken ska vara bra och grön. Vi har väldigt höga mål som ska fyllas varje månad. Och det är en jättepress, säger en anonym arbetsförmedlare till SVT.

Fusket ska också ha drabbat arbetslösa, som felaktigt fått meddelande om att de fått jobb. En av kontorets tidigare anställda i Arlöv, Anders Gustafsson, bekräftar bilden för SVT Sydnytt.
- Man kodade om arbetssökande från en kod till en annan så att det på det viset såg bättre ut i statistiken, säger Anders Gustafsson. Så en person som egentligen var arbetslös, var nu kodad som något annat, precis som om vederbörande hade fått jobb.
Chefen för Arbetsförmedlingens affärsområde södra Götaland, Mattias Buvari på Arbetsförmedlingen i Malmö, säger till SVT Sydnytt att han känner till anklagelserna, men att något fusk inte har kunnat beläggas.

Hur många arbetsförmedlingar gör såhär? Och då ska vi inte ens tala om det olika trixandet som sker med statistiken i den offentliga debatten.

Arbetsförmedlingen skapar stormöte för arbetslösa (av misstag)

Arbetsförmedlingen har av misstag kallat 61 000 personer till samma mässa. Ärligt talat så är det kanske inte dåligt. Vi som är arbetslösa behöver träffa varandra. Vi behöver se att det finns andra som blir upprörda över all skit arbetsförmedlingen tvingar en att göra. Vi behöver gå ihop på arbetsförmedlingen.

Är det någon läsare som har mer information om den här händelsen? Skriv gärna i kommentarerna i så fall!

Läs mer:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5795122

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18442744.ab

Mailstrul

Vi har lite strul med vår mail och har haft det ett litet tag. Om ni har försökt maila oss så skriv gärna till oss på Facebook istället (se posten precis nedan så hittar ni oss där), eller skriv i kommentarerna.

Vi finns på FB! Plus: Kom på öppet möte i Malmö!

Vi har äntligen tagit oss till facebook. https://www.facebook.com/arbetsfornedingen.net?fref=ts ! Håll koll på oss där.

Vi vill även göra reklam för följande arrangemang:

“Fast i arbetsförmedlingens onda cirkel?

Arbetsförmedlingen vill upprätthålla illusionen om att de är en fungerande institution som skapar jobb.
Men alla som har varit inskrivna på AMS vet att det är långt ifrån sanningen. Istället blir du skickad runt på olika kurser och gratisjobb.
Stressen och ångesten som kommer av att vara arbetslös är AMS redskap för att pressa oss in vilket arbete som helst, oavsett lön, arbetstimmar eller plats i landet.
De vill få oss att tro att vi är arbetslösa för att det är fel på oss. Men de enda som tjänar något på hög arbetslöshet är de rika, eftersom vi tvingas acceptera lägre löner och sämre anställningsvillkor.
Arbetslösheten kommer inte bara försvinna om vi följer arbetsförmedlingens instruktioner. Det är inte vi som har skapat arbetslösheten – så varför är det vi som ska straffas och skuldbeläggas?
Vägra att bli utpressade och organisera er!

Kom på öppet möte den 22:e februari kl 13.00 på Sofielunds Folkets Hus, Rolfsgatan 16! Vi vill konkret diskutera hur vi kan göra gemensamt motstånd och hjälpa varandra. Vi har tidigare hängt ut företag som utnyttjar människor i Fas 3, spritt information om situationen som arbetslös och vill nu hitta fler sådana sätt att kämpa tillsammans. Vi som arrangerar är arbetslösa som tröttnat på att bli utnyttjade.”